Vår rekommenderade barnspar-portfölj

Genom att ge dig konkreta rekommendationer för hur du ska barnspara vill vi hjälpa dig att ge dina barn den bästa möjliga starten i livet. Här på barnspar.com redovisar vi våra rekommendationer och information om detta i flera artiklar. I “kom igång att spara till ditt barn” får du kunskap om de praktiska grunderna och i “hur ser ett bra sparande ut?” ger vi dig rekommendationer för hur du skapar och sedan underhåller ett bra sparande.

I den här artikeln får du förslag på hur ditt barnsparande ska se ut och vad du kan förvänta dig för resultat. Vi kommer även förklara varför våra rekommendationer ser ut som dom gör och redogöra för vilka alternativa fonder du kan använda för att följa barnspar-portföljen.

Vår rekommenderade barnspar-portfölj

Vår utgångspunkt är att ditt barnsparande ska vara tryggt, långsiktigt och hållbart. Våra rekommendationer utgår från passiva indexfonder (aktiefonder), eftersom forskning har visat att dom ger det bästa resultatet på lång sikt. Genom att blanda flera aktiemarknader istället för att enbart spara på exempelvis svenska marknaden blir sparandet mindre känsligt mot ekonomiska nedgångar i enskilda delar av världen.

→ Läs mer om socialt medvetet, hållbart och etiskt sparande till barn.

I sparportföljen har vi även en andel räntefonder som ökar över tid. Detta för att minska risken för stora nedgångar i ditt sparande precis innan du ska använda pengarna. Utöver att med tiden byta en del aktiefonder mot en större andel räntefonder så ändrar vi även vilka aktiemarknader vi sparar på genom att övergå till en större andel mogna marknader i slutet av ditt sparande. Detta ger dig fördelen att ditt sparande är tryggare för större svängningar på marknaden. Så även om det ger aningen lägre slutresultat i snitt är ditt sparande säkrare precis innan du ska använda pengarna.

Med ett sparande som förändras baserat på hur lång tid du har kvar att spara behöver du med jämna mellanrum justera ditt sparande för att det ska följa våra rekommendationer. Att göra ändringar för ofta kan vara negativt då det ofta betyder att du missar en eller flera dagar på aktiemarknaden under tiden fonderna köps och säljs. Att göra ändringar för sällan innebär att ditt sparande lever sitt eget liv och inte följer din plan. För att få det tryggaste sparandet med det bästa resultatet rekommenderar vi att du gör dina justeringar en gång i kvartalet.

All historisk data, finansiell forskning och världens samlade finansexperter pekar på att ett enkelt, passivt sparande som följer de samlade aktiemarknaderna ger de bästa resultaten när man sparar långsiktigt. Trots detta är det viktigt att komma ihåg att det aldrig finns några garantier för hur ett sparande i aktie- och räntefonder kommer att gå i framtiden.

Med allt detta i åtanke ser vårt rekommenderade barnsparande ut som nedan, uppdelat efter hur många års barnsparande du har kvar till du räknar med att använda pengarna.

Barnspar-portföljens fördelning

År kvar att spara Andel Sverige Andel Världen Andel Tillväxt­marknader Andel räntor
Längre än 6 år 60% 10% 30% 0%
4-6 år 55% 15% 30% 0%
3-4 år 50% 20% 30% 0%
2-3 år 45% 20% 25% 10%
1-2 år 40% 20% 15% 25%
Mindre än 1 år 30% 15% 10% 45%

I “varför ser vår sparportfölj ut som den gör?” kan du läsa mer om varför portföljen ser ut som ovan.

Nästa steg för att skapa just din barnspar-portfölj med en bra blandning av aktie- och räntefonder är att välja vilka fonder den ska innehålla. I första hand rekommenderar vi:

  • Sverige: Nordnet Superfonden Sverige (0% avgift)
  • Världen (utvecklade länder): Swedbank Robur Access Global (0.2% avgift)
  • Tillväxtmarknader: Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index (0.4% avgift)
  • Räntor: Öhman Penningmarknadsfond (0.1% avgift)

För mer information kring valet av fonder samt alternativ till vår förstahandsrekommendation kan du läsa i “vilka fonder ska jag välja” nedan.

Förväntat resultat

Eftersom världen är i ständig förändring så är tidigare resultat på börsen aldrig en garanti för framtida resultat,men de ger trots allt en fingervisning om vad ett sparande kan tänkas ge för resultat.

Grafen nedan visar vilket resultat du hade fått i snitt med vår barnspar-portfölj om du hade sparat 500 kr i månaden någon gång senaste 30 åren. Som jämförelse har vi även ritat in ett sparkonto.

Snittresultat för 500 kr månadspar

För att sätta lite siffror på resultatet hade alltså ett barnsparande på 500 kr i månaden gett följande snittresultat om du följt vår rekommenderade portfölj.

  • 90 000 kr om du sparat i 10 år, en ökning på 30 000 kr (50%)
  • 145 000 kr om du sparat i 15 år, en ökning på 55 000 kr (60%)
  • 240 000 kr om du sparat i 20 år, en ökning på 120 000 kr (100%)

Hade du istället sparat 1000 kr i månaden hade du med barnspar-portföljen fått

  • 180 000 kr om du sparat i 10 år, en ökning på 60 000 kr (50%)
  • 290 000 kr om du sparat i 15 år, en ökning på 110 000 kr (60%)
  • 480 000 kr om du sparat i 20 år, en ökning på 240 000 kr (100%)

Sparar du i 20 år har du alltså med barnspar-portföljen i snitt dubblat pengarna du själv avsatt till ditt barn.

Men det är långt ifrån bara snittresultatet som är intressant när det kommer till barnsparande. Vi vill även att det ska vara tryggt mot förluster och stora nedgångar. Oavsett när du hade sparat senaste 30 åren hade du inte förlorat pengar med våra rekommendationer om du sparat 10 år eller längre. Återigen finns inga garantier att det gäller i framtiden, men portföljen är utformad för att hantera svängningar på börsen på ett bra sätt.

Att barnspar-portföljen är en väldigt trygg sparform syns även genom grafen nedan. Den visar att det sämsta resultatet som sparandet gett de senaste 30 åren fortfarande är bättre än ett sparkonto när du planerar att spara under en längre tid.

Sämsta resultat för 500 kr månadsspar

→ Läs mer om historiska resultat för vår rekommenderade barnspar-portfölj och jämför med andra typer av sparande

Varför ser vår sparportfölj ut som den gör?

Som nämnts i “hur ser innehållet i ett bra sparande ut” består ett bra barnsparande främst av passiva aktie-indexfonder som följer världens aktiemarknader. Aktie-indexfonderna kompletteras med en andel säkra räntefonder som ökar när tiden då pengarna ska användas börjar närma sig.

För att kunna skapa en konkret sparportfölj utifrån dessa generella rekommendationer behöver vi svara på:

  • Hur ser fördelningen mellan aktie- och räntefonder ut och i vilken takt ska bytet till en större andel räntefonder ske?
  • Hur ska blandningen av aktiefonder på olika aktiemarknader se ut?
  • Vilka fonder ska jag välja?

Vårt mål med barnspar-portföljen har först och främst varit att skapa ett tryggt sparande. Därför har vi valt följande upplägg:

  • Låg risk, alltså liten variation i resultaten. Detta även för lite kortare sparperioder, ingen skall förlora pengar med ett sparande som följer portföljen i minst 10 år.
  • Övervikt mot vår hemma-marknad (Sverige), med upp till ⅔ av aktiefonderna i svenska företag. Vi förklarar mer varför man har en övervikt mot hemma-marknaden under “Övervikt mot svenska marknaden” längre ner.
  • Alltid spridning både geografiskt och mellan utvecklade och mindre utvecklade marknader. Detta minskar påverkan på sparandet vid ekonomiska svårigheter i ett visst land eller i en viss region.

Du ska sedan givetvis få så stor vinst (i snitt) som möjligt samtidigt som vi tar hänsyn till de här målen.

I vilken takt ska jag skifta över till räntefonder?

Fördelningen mellan aktie- och räntefonder är det som har absolut störst påverkan på hur känsligt ditt sparande är för stora svängningar på marknaden. Räntefonder är generellt sett mindre känsliga än aktiefonder för marknadssvängningar, men räntefonder ger heller inte lika mycket pengar tillbaka. För att hjälpa dig till ett tryggt sparande med bästa möjliga resultat är vår rekommendation att ha enbart aktiefonder i början av ditt sparande och sedan introducera mer och mer räntefonder ju närmre det börjar bli till att pengarna ska användas.

Vår analys av historiska resultat visar att det är bättre att införa en stor andel räntefonder sent i sparandet än en liten andel redan från början. Om du börjar med räntefonder tidigt måste nämligen den andelen hållas låg om det inte ska ha för stor negativ påverkan på snittresultatet. Har du en låg andel räntefonder har du samtidigt ett sämre skydd mot stora nedgångar på aktiemarknaden. Om du exempelvis börjar med räntefonder med 10 år kvar att spara istället för 5 år kan du enbart ha hälften så stor andel räntefonder för att få samma vinst i snitt vilket innebär att du enbart har hälften så stor dämpning mot sena nedgångar på aktiemarknaden.

Våra analyser visar att det räcker med att börja med räntefonder med 3 år kvar att spara för att hinna dämpa stora nedgångar på marknaden sent i sparandet. Tidigare än så finns tillräckligt med tid för aktiemarknaden att återhämta sig själv. Om du istället börjar med räntefonder för tidigt står du då utanför aktiemarknaden med större delar av ditt sparande och missar därför en del av aktiemarknadens uppgång (som i snitt är större än den i räntor).

Sammanfattningsvis är vår rekommendation följande.

År kvar Andel aktie­fonder Andel ränte­fonder
Mer än 3 år 100% 0%
2-3 år 90% 10%
1-2 år 75% 25%
Mindre än 1 år 65% 45%

Hur ska blandningen av aktiefonder se ut?

Vi rekommenderar att spara i passiva aktieindexfonder (länk till hur ser ett bra sparandet ut), men vi behöver bestämma hur blandningen av olika fonder ska se ut. Ska alla pengar placeras i det som kallas marknadsportföljen eller market portfolio, det vill säga den totala världsmarknaden? Eller ska mer eller mindre fokus läggas på något särskilt geografiskt område?

→ Läs mer om modern portföljteori och vad som påverkar sparandets risk och förväntade resultat

I början av sparandet kan vi tillåta lite högre variationer, med fördelen att vi då har bättre slutresultat i snitt. Därför förändrar vi hur fördelningen mellan olika marknader ser ut över tid.

Övervikt mot svenska marknaden

Genom hela sparandet rekommenderar vi en övervikt mot svenska marknaden jämfört med världsmarknaden. Generellt brukar en övervikt mot hemma-marknaden rekommenderas av två anledningar. Dels är det i dom flesta fall där pengarna ska användas i slutänden och dels finns det när man sparar på andra marknader en ökad risk i och med att man handlar i en annan valuta.

Köper du exempelvis en USA-fond kommer ditt sparande påverkas inte bara av hur amerikanska marknaden går, utan även av hur växlingskursen mellan amerikanska dollarn och svenska kronan ser ut. I och med att växlingskursen varierar över tid får du ett sparande som varierar mer och därmed har större risk.

Svenska marknaden är dessutom en liten marknad, med företag som i snitt är mindre än på exempelvis den amerikanska marknaden. Historiskt har detta visat sig ge högre snittresultat, men även större variationer. Något som vi som sagt hanterar med en ökad andel räntor i slutet av sparandet.

En övervikt mot svenska marknaden gör att sparandet är lite mer känsligt för hur den svenska ekonomin går. Fördelen är att sparandet följer den allmänna kostnadsökningen i Sverige på ett bättre sätt.

Det index vi valt för att följa svenska marknaden är Nasdaq OMXSPI, som innehåller alla aktier på Stockholmsbörsen.

Stor andel tillväxt­marknader i början

I början av sparandet kan vi tillåta större upp och nedgångar. Därför kan vi börja med en större andel pengar på en marknad med högre snittresultat, trots att det också innebär större variationer. Sverige är ett exempel på en sådan marknad, andra exempel är tillväxtmarknaderna. Under de första åren av sparandet har vi valt att sätta en förhållandevis stor andel (30%) i just dessa marknader. Som en jämförelse utgör dessa marknader drygt 10% av världens totala aktiemarknader.

Det index vi valt för att följa tillväxtmarknader är MSCI Emerging Markets. Det innehåller framförallt företag i Kina, Sydkorea, Taiwan, Indien och Brasilien. Med stora andelar i allt från kända bolag som Samsung till kanske mindre kända som exempelvis China Construction.

Växande andel i världen / utvecklade marknader

Utvecklade länders aktiemarknader, vilka utgör större delen av världens aktiemarknader, har historiskt gett lägre snittresultat än både Sverige och tillväxtmarknader. Därför börjar vi med en förhållandevis liten andel av sparandet i dessa. En fördel med utvecklade marknader är att de samtidigt har haft mindre variationer över tid, varför vi med tanke på vårt mål om ett tryggt sparande ökar andelen av sparandet i dessa med tiden.

Det index vi valt för att följa de utvecklade marknaderna i världen är MSCI World, som trots sitt namn enbart innehåller just utvecklade marknader. Absolut störst andel av indexet utgörs av USA, följt av Europa, Japan, Kanada m.fl.

Vilka fonder ska jag välja?

I “hur ser innehållet i ett bra sparande ut” kan du läsa om att det bästa sättet att uppskatta en fonds framtida resultat är att titta på dess avgift. Detta gäller alla typer av fonder men blir extra uppenbart för en indexfond, där skillnaden mellan två fonder som följer samma index blir väldigt liten. Men det har faktiskt visat sig gälla för alla typer av fonder.

Det gör att fondens pris blir den viktigaste faktorn när vi väljer vilka fonder vi ska spara i. Dessutom är det viktigt att de fonder vi rekommenderar följer grundläggande hållbarhetskriterier. Utöver detta har vi medvetet valt fonder från olika fondförvaltare för olika delar av portföljen för att inte ha alla pengar hos ett enda fondbolag.

Eftersom en del fonder enbart går att handla hos vissa banker listar vi två alternativ till varje fond. Under “hur valde vi aktiefonder?” nedan finns våra rekommendationer och alternativ.

Fondtyp Index Rekommenderad fond
Aktier Sverige Nordnet Superfonden Sverige (0% avgift)
Alternativ: Avanza Zero (0% avgift) och SPP Aktiefond Sverige (0.2% avgift)
Aktier Världen Swedbank Robur Access Global (0.2% avgift)
Alternativ: Länsförsäkringar Global Indexnära (0.2% avgift) och DNB Global Indeks (0.3% avgift)
Aktier Tillväxt­marknader Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index (0.4% avgift)
Alternativ: SPP Tillväxtmarknad Plus (0.75% avgift) och Öhman Etisk Emerging Markets (0.9% avgift)
Räntor Sverige Öhman Penningmarknadsfond (0.1% avgift)
Alternativ: Swedbank Robur Penningmarknadsfond (0% avgift) och AMF Räntefond Kort (0.1% avgift)

Hur valde vi aktiefonder?

Vi har först och främst valt fonder med så låga avgifter som möjligt då forskning, som vi tidigare nämnt, visar att avgiften faktiskt är det bästa måttet på framtida resultat. Utöver det ska fonderna vi väljer vara passivt förvaltade och ha en uttalad strategi att så nära som möjligt följa dom jämförelseindex som vi valt. Detta då vi inte vill att fonden ska ändra riktning i framtiden, vilket är en av riskerna med en aktivt förvaltad fond.

Sverige

För svenska marknaden har vi i första hand valt Nordnet Superfonden Sverige. Skälet till detta är främst att den inte har någon avgift, men även för att de valt att följa ett bredare index än dom flesta andra svenska indexfonder. Det innebär att det ligger närmare den totala svenska aktiemarknaden, vilket är positivt. Fonden har ingen uttalad hållbarhetsstrategi, men organisationen Morningstar som utvärderar och jämför fonder har tilldelat den samma hållbarhetsvärde som exempelvis SPP Aktiefond Sverige. En fond som har just en sådan uttalad strategi.

Nackdelen med Nordnet Superfonden Sverige är att den endast går att köpa för barnsparande hos just Nordnet. Därför har vi även valt två alternativa fonder. Först och främst Avanza Zero, som även den är avgiftsfri. Den följer dock ett aningen smalare Sverige-index vilket gör den mer beroende av hur de största svenska företagen presterar. Även här är nackdelen att den bara finns att köpa hos en bank, i det här fallet Avanza.

Vårt tredje alternativ är SPP Aktiefond Sverige som i princip finns tillgänglig överallt. Nackdelen är att den inte är gratis, utan tar 0.2% i avgift. Eftersom svenska marknaden utgör en ganska stor del av sparportföljen blir avgiften ännu viktigare än för övriga fonder.

Världen / Utvecklade marknader

För utvecklade marknader, alltså större delen av världens aktiemarknader, har vi valt Swedbank Robur Access Global främst för den låga avgiften (0.2%). Som alternativ till den har vi i första hand valt Länsförsäkringar Global Indexnära, som har samma låga avgift. Både Swedbank och Länsförsäkringars fonder följer vårt önskade index och har gett likvärdiga resultat. Båda tar dessutom en uttalat etisk och hållbar hänsyn i sitt investerande. Anledningen till att vi valt Swedbank framför Länsförsäkringar är att undvika två fonder från Länsförsäkringar i sparandet.

Det tredje alternativet är DNB Global Indeks<(i> som följer samma index som fonderna från Swedbank och Länsförsäkringar men till en något högre avgift (0.3%). Även DNB Global Indeks tar etisk och hållbar hänsyn.

Tillväxtmarknader

Vår rekommendation för tillväxtmarknader styrs även den till stor delav fondernas avgifter. I första hand har vi valt Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index (avgift 0.4%) som följer vårt önskade index och tar en uttalad etisk och hållbar hänsyn i sitt investerande.

Vi avråder egentligen från att välja något annat alternativ om du inte måste. Men om du av någon anledning inte kan köpa Länsförsäkringars fond rekommenderar vi SPP Emerging Markets SRI. Den följer ett likvärdigt index och tar etisk och hållbar hänsyn, men kostar tyvärr nästan dubbelt så mycket som Länsförsäkringars fond, med en avgift på 0.75%.

Även Öhman Etisk Emerging Markets är ett alternativ, men den är ännu dyrare med en avgift på hela 0.9%. Den följer dessutom ett aningen smalare index än både Länsförsäkringars och SPPs.

Alla tre fonder har i princip tilldelats identiska hållbarhetsvärden från Morningstar, vilket gör dem likvärdiga ur ett hållbarhetsperspektiv.

Hur valde vi räntefonder?

Räntefonder är fonder som lånar ut pengar till ett företag eller land, som i sin tur betalar ränta på de lånade pengarna. Det som avgör fondens värde och hur det varierar är en kombination av hur mycket de som lånar pengar betalar i ränta och hur stor risken är att dom inte kan betala tillbaka de lånade pengarna. Det handlar alltså om hur lång tid pengarna är utlånade på och vem pengarna har lånats ut till.

Företag betalar mer i ränta än länder, men det är samtidigt större risk att ett företag inte betalar tillbaka de lånade pengarna. Att låna ut pengar över en längre tidsperiod är även det mer riskfyllt än en kortare, eftersom det ökar risken att den man lånar ut till inte längre kan betala tillbaka.

I vårt rekommenderade barnsparande använder vi aktiefonder för att få ett så högt slutresultat som möjligt och räntefonder enbart för att dämpa variationer på aktiemarknaden i slutet av vårt sparande. Vi rekommenderar därför räntefonder som huvudsakligen lånar ut pengar till svenska staten på korta tidsperioder. Det ger oss trygga fonder med små variationer och stabila resultat.

Med trygga räntefonder kan vi bibehålla en hög andel aktiefonder genom hela spartiden vilket ger ett bättre slutresultat i snitt utan att minska tryggheten.

Varför Öhman Penningmarknads­fond?

I första hand rekommenderar vi Öhman Penningmarknadsfond (0.1% avgift), trots att det finns alternativ som är gratis. Anledningen till att vi rekommenderar Öhman Penningmarknadsfond är att den placerar en stor del av sitt innehav i skuldväxlar hos svenska staten. Det ger mindre variationer än alternativen Swedbank Robur Penningmarknadsfond (ingen avgift) och AMF Räntefond Kort (0.1% avgift) som har en betydligt större andel i företagsobligationer, alltså i utlåning till företag.

Räntefonderna från Swedbank och AMF är fortfarande stabila jämfört med en aktiefond, men Öhmans har över tid haft aningen mindre variationer och ger oss därför ett tryggare sparande. Alla tre fonderna följer grundläggande och etiska hållbarhetskriterier.

Kommentarer